Nya möjligheter med nya förutsättningar

Verkligheten fram till nu

De traditionella städmetoderna har vi vant oss vid. Ska det bli rent måste materialet vara rent. Alltså måste moppar och dukar tvättas. För att kontrollera mängden städkemikalier och spara tid för städpersonalen förprepareras mopparna i samband med tvätten. Tvättprocessen påverkar miljön och kostnaden betydligt mer än själva städprocessen. Transporter och hantering tar ansenlig tid i anspråk. Alternativet till att tvätta materialet, och som vi helst inte vill tala om, består av en svabb eller mopp som sällan eller aldrig tvättas. Istället blöts materialet med stora mängder rengöringmedel för att dölja dålig lukt. Rengöringseffekten är endast för ögat och stora mängder fukt, löst smuts och bakterier efterlämnas. Dock krävs inget förarbete i form av tvätt eller förpreparing. Mopparna fuktas på plats i en relativt tung, manuell process.

Inget är svårare än att ifrågasätta gamla sanningar

Städning med otvättat material är inte funktionellt, men trots allt ett alternativt när andra lösningar blir för omständliga och dyra. Att tvätta städmaterialet efter varje användning anses rationellt och miljövänligt eftersom man inte slänger något material och trots att man smutsar ner stora mängder vatten i tvättprocessen. Dessutom transporterar och hanterar man mängder av smutsigt material, sliter ut tvättmaskiner som faktiskt i sig utgör ett väsentligt avfall och slutligen distribuerar ut det nytvättade och preparerade materialet.
Båda dessa lösningar har varit rationella utifrån de förutsättningar som funnits. Städmetoder har sett ut som de gjort helt enkelt för att tekniken satt begränsningar. Det har framför allt inte funnits engångsmaterial som fungerat lika bra som de traditionella och tyngre mopparna. Var miljöargumentet att tvättningen spar miljön har kommit från är svårare att förstå. Kanske har de kommit till för att det låter riktigt, men utan att man faktiskt kontrollerat om det stämmer. Argumenten har satts efter förutsättningarna och vi har skapat ett system som med tiden blivit en sanning. Dessa sanningar lever ofta längre än den bakomliggande tekniken och skymmer ofta sikten när nya möjligheter öppnas.

Nya förutsättningarna

Och nu har det hänt. Ny teknik har gett oss nya förutsättningar.
En mopp behöver inte längre väga 150 gram för att rengöra. En fjäderlätt mopp kan ha samma ergonomiska egenskaper som en 35 gånger dyrare mopp. Det är plötsligt inte bara skonsammare för miljön att energiåtervinna en mopp än att tvätta den. Det är faktiskt också billigare.
Plötsligt har vi möjlighet att använda städkemikalierna på ett rationellt sätt. Tidigare började vi städa med en alltför fuktig mopp för att avsluta med en allför torr. Nu kan vi ta hänsyn till var fukten verkligen behövs.
ONEMOP är en fullvärdig mikrofibermopp som kostar mindre än en normal tvätt. Lösningen finns. Det är upp till oss att ta den till oss.

Konceptet ONEMOP

Konceptet kan modifieras och anpassas på många sätt. Man kan faktiskt tvätta ONEMOP tusentals gånger till 15 gånger lägre kostnad/miljöpåverkan, om man vill det. I princip kan man använda ONEMOP som reguljära moppar. Man kommer spara på material, miljö och kostnader. Men man missar den stora vinningen om man inte ändrar hela systemet.

Ska man dra full nytta av konceptet ONEMOP ska systemet användas i sin helhet.
Mopparna ska distribueras torra. Ytan ska fuktas där så behövs. ONEMOP ska energiåtervinnas efter användning. Ingen sortering, inga transporter från och till tvätt. Inga konserveringsmedel för att hålla förfuktat material bakteriefritt. Ingen tvätt. ONEMOP ger 99% mindre vattenförbrukning. Bara rent material och rent resultat.

För optimal effekt ska även engångsdukar användas. Vi har utnyttjat den patenterade grundkonstruktionen i ONEMOP och applicerat den på ONEWIPE. Konstruktionen ger textilen en grundstabilitet och volym där mikrofibrerna får maximal funktion och materialåtgången minimeras.

Frågan är inte om, utan när

Vatten är en begränsad naturresurs. Transporter belastar miljön på flera sätt. Till och med tid kan anses vara en begränsad resurs, åtminstone i ett mänskligt perspektiv.

Lek med tanken att det rådande städsystemet redan var av engångskaraktär och att vi återvann materialet i form av värme. T o m smutsen återvanns till energi. Minimalt med transporter, vatten och kemikalier förbrukades. Förberedelserna gick blixtsnabbt. Inga kostnader för hantering och tvätt.
Vad skulle kunna få oss att använda mer material, mer vatten, mer kemikalier och mer tid utan att få ett bättre resultat och utan att spara varken pengar och tid? Varför skulle vi acceptera smutsigt material och fuktigare golv? Varför skulle vi bygga tvättstugor och skapa transportsystem för att hålla förfuktat material fuktigt? Visserligen förbrukas material även i ett engångssystem, men räknar man in tvättmedel, moppar, kringutrustning och tvättmaskiner konsumerar tvättsystemet mer. En stor del av detta material kan inte ens återvinnas.
Skulle den utvecklingen kännas trolig? Känns den rätt?
Antagligen inte!

Svaret är lika enkelt som det är svårt att ta till sig. Förutsättningarna har ändrats. Vi står inför nya sanningar. Vi har nya möjligheter att effektivisera och samtidigt spara på våra resurser. Det är upp till var och en att ta vara på möjligheten. Vad kommer vi säga om fem år? Vad är självklart då, men som vi har så förtvivlat svår att inse idag?


Loading